Saras funderingar

Igår skrev Tove sitt namn... kolla!



Hon gjorde även ett självporträtt:



Duktiga tösen...

Idag ska jag till doktorn med Inez, hon hostar och är jätteförkyld... lite feber har hon med. Bäst att kolla det tyckte jag.

Denna dag har varit innehållsrik, minst sagt!

I morse lämnade jag ju som vanligt Tove på dagis, sedan var det dags att köra hem och fixa fikat som jag skulle ha med på föräldragruppen. Den skulle börja kl 10 men vi körde redan 9.15 för jag märkte hur trött Inez var. Och det skulle vara bättre om hon sov i vagnen när vi var på plats i Degeberga, än att hon somnade i bilen, för då skulle hon vakna när vi kom fram och vara "pigg", eller i alla fall inte vilja somna igen. Och det blev som jag ville! Hon somnade först när jag lagt henne i vagnen framme i Degeberga och när vi gått en bit i byn. Sedan tog jag försiktigt in vagnen i församlingshemmet när klockan var tio. Då kom en kyrkvaktmästare in och pratade med oss och i sin mobil och sedan kom de andra mammorna och barnen, så efter en stund vaknade Inez igen. Det blev inte den vanliga förmiddagsluren på två timmar idag, men Inez var så pigg och glad ändå och fick ju träffa alla kompisarna så det gjorde inget. Vi fikade och pratade och barnen fick middag eller mellanmål eller ammades, det var så trevligt så.

Sen var det ju dags att hämta Tove och då sov Inez i alla fall en stund tills vi kom hem.

Tove fick sitta på förarplatsen i bilen när vi kommit hem, det tycker hon är så kul. Hon lekte att hon körde till stan och köpte ett par nya byxor till mig. Sen fick jag två nya tröjor också och en rosa keps för det tyckte hon jag behövde. Medan hon gjorde detta dammsög jag och gick ibland ut i hallen när hon kom med nya låtsasgrejer till mig, hon var så nöjd så med allt. Och så fick jag rent i huset samtidigt som vi lekte! Perfekt!

Ja, sen kollade hon lite på film och Inez fick mellanmål - macka, ersättning (fast denna ville hon inte ha) och fruktpuré med havre i. Sedan somnade hon när vi gick ner till gamlamormor och gamlamorfar, och sov sedan ända till kl 16! Där fick hon sin "långtur" av sömn i alla fall. Gröt ville hon inte ha på kvällen, det skulle vara "riktig" mat även då... på föräldragruppen käkade hon en hel burk (200 gram) spagetti och köttfärssås... så hon gillar vanlig mat, lilla tösabiten. Precis som hennes pappa gjorde som barn... han ville inte ha välling eller gröt han! Men Inez brukar gilla gröt i vanliga fall, kanske bara ett infall hon hade idag. Eller inte. Vi får se! Huvudsaken är att hon äter, och DET gör hon med besked!

Tove följde med farmor hem efter att vi varit hos gamlamormor och gamlamorfar, sedan kom de hem när jag och Martin hade ätit kvällsmat. Då kom även Jonathan och Anton in, de bara gick in genom dörren utan att ringa på... de känner nog sig som hemma här... ja i alla fall Jonathan! De lekte med Tove lite, eller ja... de lekte och Tove kollade på film. Anton tänkte kasta en mjuk boll på Toves TV precis när Martin tittade in på rummet. Martin sa att så fick han inte göra, då sa Anton: "Jag är bara ett busigt barn" och sedan tänkte han inte mer på det... men någon boll på TV:n kom det i alla fall inte!

Farmor var kvar här en stund och kollade i en tidning med Tove, och pojkarna följde med Martin ut när han skulle röja lite i trädgården, lite stenar som skulle köras bort. Jag nattade Tove och sedan fixade jag lite i köket och bytte till pyjamas på Inez, och gav henne ersättning, och NU ville hon ha det i alla fall. Sen var hon så trött, som alla kvällar vid denna tid. Jag trodde inte att hon skulle vilja sova, för det brukar hon aldrig vilja såhär "tidigt", runt tio brukar hon somna. Men tänk! Ikväll somnade hon kl åtta!!! Hoppas det är för natten. Men vaknar hon mer ikväll så blir det säkert bara en liten stund. Får vi hoppas. :-)

Nu ska jag gå och läsa min bok lite grann... på hemlighuset! Det är min lilla stund för mig själv efter en fullspäckad dag med mina älsklingar! Det är kul att vara mamma, men även tröttande... :-)

Ha det så bra alla läsare!

Kram och god natt!

Idag när jag, Tove och Inez var hos mamma (Martin var på Ring Knutstorp) tog jag lite kort på foton som hon hade. Bl a tog jag detta... på min kära mormor som tyvärr gick bort 29 juni 1988, bara 65 år gammal... detta kort är taget 1983 när min syster var bebis, och det är hon som sitter i mormors famn. Detta var det enda kort jag hittade där mormor tittar in i kameran. Det finns förresten ett till när jag var bebis och satt i hennes famn, men då var hon brunhårig, och det är inte så jag minns henne, utan såhär:



Jag körde en runda i byn också innan jag skulle hämta pizzan som jag och mamma hade beställt. Då körde jag förbi huset där mormor och morfar bodde. Jag fick en konstig känsla i kroppen... det svartnade nästan för ögonen... kändes konstigt att se någon annan bo där och stå på infarten, och dörrar och fönster såg annorlunda ut, och trädgården... muren var dock densamma som då... Till saken hör att innan jag kom till deras hus körde jag förbi kyrkogården där mormor är begraven... usch, det blev verkligen lite jobbigt där. Men det kändes ändå bra eftersom jag hade tagit detta kort... det blev en sluten cirkel på något vis.

Jag tog även kort på ett foto på mig... eller två... kolla likheten med Tove på bilden jag tog sen när hon satt och åt:





Lite annan vinkel men ändå...

Och så det sista kortet på mig då... från när jag slutade fyran... heja 80-talet!!!



Nu ska jag mysa lite med min fina familj... :-)

...det innebär att jag är inne på mitt 34:e levnadsår... men det behöver vi inte prata om nu! :-)

Jag fick en hel del presenter, tänkte räkna upp dem här och nu:

Mamma
*Fönsterskrapa (men det var absolut ingen pik sa hon)
*Tre böcker: "14 år till salu" av Caroline Engvall, "Den mörka ängeln" av Marie Jungstedt och "Låt den rätte komma in" av John Ajvide Lindqvist
*Pengar

Morfar
*Pengar

Lena och Bengt
*Ugnsform
*1 dl-mått
*RÖD kaffetermos
*Pengar

Linda, Pierre och Heidi
*Skålen "Play" från Cervera

Elsa och Harry
*Pengar

Lena och Lasse
*Ljushållare i smide i form av hjärtan
*Frukostbrickor med lila blommor på och matchande servetter till.

Tove och Inez
*Traktörpanna
*Stekpanna

Martin
*Parfymen "La Perla J'aime"

Det var allt, och jag är så glad och nöjd så! Men mest nöjd är jag med att det var så trevligt igår kväll när folket var här och firade mig. Vi satt i uterummet hela kvällen. Först åt vi frallor med en massa olika pålägg att välja mellan... och sedan chokladmördegstårta från Sandhem - mycket gott alltihopa. De sista gästerna gick hem vid halv tio, då var båda barnen så trötta... Tove somnade sedan efter en stund och inte lång tid efter det, somnade Inez också. Om hon fick sitta i Martins knä ute i uterummet och svalka sig så... då gick det på ett kick.

Nu ska jag äta frukost.

Kram och ha en bra dag!

Linda (barnens faster) och Pierre gifte sig i lördags! Det var bara deras respektive föräldrar och Lindas (och Martins) mormor och morfar som var med, så det var ett litet bröllop. I en liten kyrka, närmare bestämt kapellet i Knäbäckshusen. Det kan nog vara den minsta kyrka jag sett (på bild då...). Pierre friade ju redan på midsommarafton 2006 till Linda så detta hade vi ju väntat på... och jag hade sett fram emot att få vara med och se när de gifte sig också. Men alla gör precis som de vill! Och sen ligger det nog lite bakom att de bara valde de gäster som de hade, som jag inte vill gå in på här. Men jag förstår precis, tror jag. Det har inget med oss att göra i alla fall, det vet jag.

Hihi det var lite kul för vi gick precis en runda då vi såg en BMW-cabbe med två personer i som stannat hos Martins föräldrars granne och de stod och pratade där. Jag skojade med grannfrun och frågade om hon skaffat ny bil... hon sa "ja" på skoj för det fattade jag ju att hon inte gjort... sedan gick vi vidare utan att tänka mer på det. Då kom Martin och Lindas pappa körande i Pierre och Lindas bil, och i baksätet satt deras morfar med kostym på sig... sen kom Pierres föräldrar i en annan bil... sen var vi framme på lekplatsen och då körde BMW:n förbi, med LINDA glatt vinkande till oss i! Och hon var jättefin i håret! Joo då visst hade de gift sig!

Sen fick jag ett sms från henne: "Det var ingen som visste, vi skulle berättat i morgon!" Jag ringde direkt men då hade hon stängt av mobilen igen. Ja hon ville väl bara förklara lite... och sen inte prata i telefon på vägen hem från deras bröllop. Det kan jag förstå ju! Jag blev jätteglad över detta, men samtidigt lite... ja... jag kände väl som sagt att det hade varit kul att vara med. Men men... Det gör inget. Jag ser fram emot att få se på korten från bröllopet i alla fall. Det var självaste prästen Kai Wessberg som tog dem, han är ju även hobby(?)fotograf. Så det var ju bra att de slapp ta in en riktig fotograf och att de kunde fota på plats där de skulle gifta sig, Knäbäckshusen är det ju jättefint i vad jag har sett på bild.

Dagen efter kom ett sms från Pierre att nu var de Herr och Fru Oscarsson. Jag skickade ett kort till dem som de kommer att få i morgon. Klart man ville gratulera ju!

Och lite avundsjuk är man ju... fler och fler runtom en gifter sig... och visst hade det varit kul att få göra det själv också, även om jag inte har stora drömmar om hur ett eventuellt bröllop skulle se ut för vår del. Nej men bara det att ha samma efternamn, och att stå och säga att man vill leva med någon hela sitt liv, att erkänna det inför präst (eller på rådhuset) och vittnen... det skulle kännas speciellt faktiskt. Men det undrar jag om Martin kommer att fria... det tror jag inte... han sa faktiskt att han inte tycker det är så stor grej att gifta sig... Nej det är det kanske inte, men jag tycker att det svetsar samman par ännu mer än om man "bara" är tillsammans som sambor.

Nåväl... vi får väl se som sagt...

Det förra var lite ledsamt så jag får försöka lätta upp stämningen lite!

Igår åkte jag och Inez in till stan, vi körde dit direkt efter att vi lämnat Tove på dagis. Vi skulle nämligen träffa några mammor och deras barn, det är mammor som jag känt ända sedan jag var gravid med Tove. Vi skulle ses i Tivoliparken kl 10 så att deras barn kunde leka lite. Tove kunde visst fått följa med, men eftersom det var hennes första dagisvecka tyckte jag det var lite synd om hon skulle missa en av dagarna.

Klockan 10.05 ringde en av tjejerna och sa att det inte blev något i Tivoliparken, eftersom det ösregnade i city... men jag som var i city såg ju att det inte alls regnade... det var utanför byn som det regnade. Men nu hade "telefonkedjan" redan gått runt så det var redan bestämt att vi skulle ses på Andys lekland istället. Men eftersom jag hade parkerat borta på Långebro och gått in till Tivoliparken, och hade en tid att passa kl 12, då jag skulle hämta Tove, och för att Inez nog inte skulle ha så mycket behållning av Andys (trots att det är gratis för barn under 1 år att gå in...) beslöt jag mig för att gå en runda på stan i stället. Inga sura miner, det var ju fint väder och lite extra motion tackade jag inte nej till. Det behöver jag verkligen ha så... :-)

Jag hittade en present till Tove som hon ska få när hon fyller 3 år den 6 oktober: Pepparkaksformar med Herr Nilsson, Pippi och Lilla Gubben. Hon tittar en del på Pippi, just när hon bakar brukar Tove säga "Jag vill också baka Herr Nilsson!" Så detta var en toppenpresent. Jag köpte den hos Toddler Play, en TOPPENaffär precis som deras huvudbutik! Så himla trevlig personal. Släng er i väggen Babyproffsen! :-)

Sen åt vi på Trendie, faktiskt första gången som Inez "äter ute", dock av sin egen mat såklart. Men det är ju värt att anteckna ändå! Även där har de fantastisk personal tycker jag.

Ja, sen åkte vi hem, och tänk... precis när vi satt oss i bilen och börjat köra, DÅ kom regnet! Men det regnade bara till Nöbbelöv ungefär, sen var det strålande sol igen.

När vi hämtat Tove körde vi till affären och köpte smör (inte sådant här alltså, utan äkta vara...) och körde hem och snodde ihop en björnbärskaka, som vi skulle bjuda farmor på när hon kom lite senare efter att hon slutat jobba. Ugnen är ju inte så himla bra alls så det blev lite döbakt, men gott ändå... Sätter man den på 275 grader går den upp till max 200 grader, sedan sjunker temperaturen sakta men säkert ner till 100 grader och ligger sedan där. Så i stället för att vara inne 30 minuter var nog kakan inne i över en timme. Lite vaniljvisp till, sen var det hur gott som helst. Tänkte bjuda syrran i morgon när hon kommer också, halva kakan blev kvar efter att jag och farmor ätit... hehe... japp, vi är gottegrisar, så det var tur att jag fått motionera lite först i stan.

Precis innan farmor kom, gav jag Inez mat, och lite katrinplommonpuré hade hon också fått en stund tidigare, för hon är så hård i magen. Hon verkade lite trött, så jag begav mig in med henne på hennes rum. Hon såg lite konstig ut i ansiktet rätt som det var och det var inte så konstigt... för rätt som det var SPRUTADE det ut ur munnen på henne... KRÄK! Så har hon aldrig kräkts någon gång... det kom på golvet, på väggen, på gardinen, och ner i hennes säng, både uppifrån och nerifrån när det skvätte från golvet... HUGA! Jag blev helt ställd... vad skulle jag göra??? Det droppade både från hennes ben och från mig av kräket... jag stod där en stund och funderade och sedan gick jag ut och hämtade skötbädde och la henne på den på golvet medan jag torkade upp kräk med en halv hushållspappersrulle och sedan moppade jag också... och torkade av sängen och väggen, plockade ner gardinerna och vek ihop för vidare transport mot tvättmaskinen och så bytte jag såklart lakan också...

Ja, det blev lite merarbete där kan man säga. Men sedan har hon inte kräkts så mer, så jag vet inte om det kanske var katrinplommonen som satte rejäl sprätt på magen! Men de verkar i alla fall ha hjälpt lite grann för idag var det lättare för henne att bajsa. Jag har börjat hälla lite matolja i ersättningen också, det ska visst också mjuka upp lite grann.

Det var lite äckelprat där men det är man van vid när man har småbarn. Men jag får säga ursäkta om någon mår lite illa nu... hehe! :-)

Idag är det fredag och då har Tove varit ledig från dagis. Vi har läst en massa böcker, som alltid när hon är hemma, hon älskar att sitta och lyssna, och även läsa för mig ibland. Inez har fått hänga med hon också på ett hörn hihi. Men ligga på golvet för länge går ju INTE... och det hör jag just nu också... men under tiden jag skrivit nu har det gått bra.

Martin är ute i garaget, idag blir han klar med sitt svetsande.

Nu ska jag ta hand om mina barn.

Kram

Jag är så arg på mig själv just nu. Hjärtat bankar i 190 trots att denna sak hände för en timme sedan...

Utdrag från Acta Gracos bruksanvisning för babyskydd:

"Placera INTE bilbarnstolen eller

bärstolen nära bords- eller

bänkkanter eller på mjuka

underlag som madrasser eller

kuddar. Barnets gungande eller

rörelser kan leda till att stolen

flyttas och faller, med risk för

personskador eller dödsfall."

Detta fattar ju var och en UTAN att ens läsa bruksanvisningen... men jag mitt nöt... jag tänkte väl inte mig för...

Jag och Inez skulle gå ut en runda för att jag tänkte att hon skulle somna i vagnen, för hon var trött och ville inte somna på något annat sätt. För att hon skulle slippa ligga ensam i vagnen som står i uterummet, medan jag tog på mina skor i hallen som är på andra sidan huset, och vänta på mig tills jag gått runt hela huset för att hämta henne (balkongdörren kan bara låsas inifrån), så satte jag henne i bilstolen, som står uppe på bänken ovanför torktumlaren, vanlig bordshöjd. Jag tänkte att jag behöver inte spänna fast henne för denna lilla stund, utan höll hela tiden i henne och stolen medan jag med andra handen tog på mina skor. Och vad händer? SÅKLART? Jo... stolen tippar framåt!

Jag lyckades fånga både Inez och stolen direkt men hon kunde lika gärna ha fallit ner i klinkergolvet. Nu gjorde hon inte det. Och jag lärde mig en läxa... att ALDRIG mer göra på detta sätt, inte ens ha henne fastspänd när stolen står däruppe. Den ska vara på GOLVET när hon sitter i den, och då ska hon vara FASTSPÄND även om det så gäller bara en minut. Hon är så rörlig nu och vill väldigt gärna sätta sig upp, och det var väl det hon gjorde nu också.

Om hon skadade sig? Nej, det gjorde hon inte, men hon blev väl lika rädd som jag, och kanske gjorde det ont när jag fångade henne också... jag vet inte.

Det enda jag vet är att jag är så KORKAD ibland.

Så... nu har jag fått skriva av mig. Jag tror det hade varit värre att INTE säga något.

Jag lovar, jag skäms som bara den.

FÖRLÅT, älskade Inez att mamma var så dum.

Det blir fyra dagar i veckan för Tove framöver, 8.30-12.15. De tiderna passar oss bättre på många sätt.

1. Hon sover ändå inte på dagen mer hemma nu och det behöver hon inte heller göra på dagis då. Då kommer hon i stället i säng i vettig tid på kvällen än om hon sover på dagen.

2. Inez sover på förmiddagen och äter runt elva, halv tolv. Sedan brukar hon somna runt halv två, alltså är det bättre att köra och hämta Tove direkt efter lunch så stämmer det bättre med Inez tider.

3. Jag hinner ändå med det jag behöver på dessa tre timmar. Om jag t ex vill åka till stan så är jag ändå inte där längre än 1½ timme, och då passar det bra att hämta Tove på hemvägen.

4. BVC-besöken är ofta kl 13 och då passar det utmärkt att först hämta Tove och sedan köra direkt dit, istället för att bli sen att hämta henne om hon skulle varit på dagis till halv två.

5. Jag kommer att jobba fyra vardagar i veckan när jag börjar jobba igen, så då är det bra att vänja Tove vid att vara på dagis lite oftare.

6. Dagispersonalen önskar ju att ha dessa gamla tider för Tove igen, eftersom alla andra femtontimmarsbarn är där på det sättet, och det är bra att kunna komma överens med dem också.

7. Jag vill gärna ha Tove hemma lite mer på dagarna innan det är dags att börja med kvällsmatsbestyren.

Det finns bara fördelar med 8.30-12.15 just nu... så det tar vi!

Tove var glad när jag hämtade henne också, lite gnäll i bilen hem bara, men det var väl för att "mamma är mamma" och man måste ju få vara lite "liten" också.

Idag är första dagen som Tove är på dagis efter semestern. Allt gick bra i morse, hon var inte ledsen och hon skötte sig bra vad gäller påklädning, tandborstning osv. Vi kom t o m i tid till dagis hehe... men det var inte många barn där... kanske åtta? Facken på Toves avd gapade tomma nästan allihop. Det ska bara vara åtta barn på hennes avd nu i höst men det ändras till våren antagligen, det är många 08-or och 09-or som kommer att börja då tror jag. Väldigt många bebisar här i trakten nu faktiskt. Och det är ju skoj!

Undrar just om de vill att jag ska ändra tillbaka Toves schema nu, det har de ju pratat om... men ju mer jag tänker på det, desto mer kvittar det faktiskt... jag kommer ju att jobba ca 4 vardagar i veckan sen så då är det kanske bra att vänja henne att vara där lite fler dagar ändå. Även om man själv hinner med mer om hon är där till 13.30. fast iofs har jag ibland känt mig lite rastlös efter tolv, har känt att det hade varit roligare om hon hade varit hemma då... och numera är det ju inga problem med påklädningen när man hämtar henne heller som det var innan när jag hämtade henne vid tolv, så kanske skulle det ändå vara bättre? Som sagt... det får bli som det blir.

Nu ska jag göra lite nytta medan Inez sover. Eller i alla fall läsa min bok. :-)

Alltså, jag måste erkänna att när det började bli dags för smakportioner för Inez så var jag lite orolig över att det inte skulle gå bra... med Tove gick det inte så bra, kanske för att jag började för tidigt, jag vet inte. Men nu började jag även med Inez vid fyra månaders ålder, för att hon faktiskt redan hade börjat visa lite intresse för vanlig mat tyckte jag. Och för att barn efter sex månaders ålder faktiskt behöver lite mer mat än bara modersmjölk eller ersättning. Så... jag lagade lite egen mat som hon fick smaka på... och det gick bra redan från början! Jag vågade inte riktigt tro på det ändå, och hon fick heller inte vanlig mat varje dag i början, vi tog det lugnt helt enkelt.

Nu, sedan hon blev ett halvår, äter hon en hel burk mat till lunch och dricker en liten flaska lite mer utspädd ersättning till det, och det går SUPERbra! Hon verkligen älskar vanlig mat. Med en burk menar jag en sådan liten som innehåller 125 gram. För ett tag sedan tog vi en halv sådan och lite mer ersättning. Idag förvånade hon mig totalt kan jag ju säga. Hon skrek och var jättehungrig efter förmiddagsluren, men jag värmde ändå vanlig mat till henne, man måste ju liksom chansa, ville inte bara värma ersättning för hon är ju van vid vanlig mat till lunch... Dessutom innehöll denna mat fisk, sjötunga, och det hade hon inte smakat innan. Eftersom denna burk innehöll 200 gram så la jag upp halva och värmde den. Hon var fortfarande arg när jag ställde skålen på bordet, men jag räckte fram en sked och OJ som hon gapade... och hon åt upp allt på en gång... snabbt som bara den gick det. Så Martin värmde resten också och det blev nog tre msk kvar eller nåt... och hon drack ändå ca 80 ml ersättning till! Tala om att äta som en häst! Men sedan var hon mätt... det syntes verkligen! Men KUL att hon gillade fisk och KUL att hon gillar mat så mycket! Att man kan få ha roligt när man matar sitt barn... :-)



Det var denna mat som hon fick, någon ny sort från Nestlé. Den är ångkokt och smakade faktiskt mycket bättre än den vanliga maten i glasburk. Lite dyrare men man vill ju ge det bästa till sitt barn. Såklart är hemlagat BÄST men jag känner att jag inte hinner stå och laga mat varje dag, både till Tove och Inez. Jag är nöjd bara hon gillar det hon får, och det gör hon uppenbarligen!

Måste ju förära er, kära läsare med lite fina bilder från vår hemmiljö!

Vi börjar med våra ståtliga fruktträd (skratta inte, de bär faktiskt frukt i år, första gången!)

Äppleträdet...


Päronträdet...


Här ser ni den vackra björkgrenen som hänger in från grannens tomt. Den är inte alls i vägen när man klipper gräset. *IRONI*


Vandrar vi en bit till kommer vi fram till Jordhögen, vackert draperad i presenning.


Vi går en bit åt höger. Då möts vi av denna underbart fina lilla låda med från vänster: krusbär, hallon och björnbär. Hmm ja och lite annat också kanske...


Vår framsida pryds av ståtliga, yviga buskar!


Spanar vi lite åt vänster nu, så ser vi denna skapelse... teglet lyser upp den allra gråaste dag, och är även ett bra insynsskydd.


Och sist men inte minst då det gäller exteriören, Grushögen framför garageporten! Den har väl legat där ett år eller så bara.


Och som en bonus, bara för er läsare... håll i er... mitt vänstra långfinger har drabbats av nageltrång. Jätteskönt är det ju inte.


Bara för att sista bilden var så äcklig, så ska ni få två bilder att kolla in och jämföra, på SÖTA, FINA saker... eller ja... mina flickor! Vem är vem tro?

 

Hej från mej för idag! :-) Och hoppas att ni har fått skratta lite i alla fall.

KRAM

Inez är lite knepig att lägga att sova på dagen. Ja, på kvällen också ibland. Hon signalerar tydligt att hon är trött genom att gnugga sig i ögonen och gnälla. Då går jag och lägger henne i sin säng, men då börjar hon antingen skrika eller faktiskt jollra och se jättepigg ut igen... om hon jollrar låter jag henne ligga kvar, men till slut börjar hon skrika för att det är tråkigt att ligga där när man är pigg. Jag tar henne då i min famn och sätter mig i soffan men då ålar hon sig bara och gnäller och börjar gnugga ögonen igen.

Napp vill hon inte ha i detta läget, det är hon för arg för. Det är faktiskt rätt sällan som hon vill ha den, och det är skönt på ett vis för då behöver man kanske inte vänja henne av med den längre fram. Vatten däremot vill hon gärna dricka, och det funkade för ett tag sedan att ge henne när hon låg i sängen och var trött men inte ville sova. Fick hon då vatten så la hon sedan huvudet på sidan och somnade snabbt. Men inte nu... Ja, när hon då börjat gnugga sig i ögonen igen i min famn, så testar jag än en gång att lägga henne. Men det är samma visa igen... att hon börjar skrika.

Hon är så spänd ibland, det verkar som om hon inte kan slappna av fast hon ju ÄR trött. Jag vet att hon inte är hungrig, jag har testat ett antal gånger att ge henne mat när hon är såhär, men då blir hon bara arg för det. Så det är enbart trött hon är. Ibland går det bra att lägga henne i vagnen och gå ut och gå, då brukar hon somna rätt snabbt. Men att bara lägga henne där och vagga fram och tillbaka i uterummet, det går inte heller så bra. Då jollrar hon oftast och ser pigg ut igen. Till slut brukar hon dock somna antingen i sängen eller vagnen, men denna process är så långdragen varje gång. Lägg sedan till att hon oftast sover kortare tid än en timme... och sedan är det dags för mat igen.

När hon ätit är hon pigg och glad och då brukar jag lägga henne på en filt på golvet med leksaker eller i hennes gym. Och det tycker hon är kul. I fem minuter, sedan börjar hon gnälla. Då måste man sysselsätta henne igen. Bära på henne lite eller bara vara där och prata med henne. Direkt när man lägger henne på rygg på golvet så vänder hon sig till magläge, och det verkar som om hon blir irriterad över att ligga på mage efter en stund, i alla fall om ingen sitter med henne. Hon har inte riktigt kommit på hur man gör för att vända sig tillbaka till ryggläge. Hon har gjort det några gånger men det händer inte ofta, det har nog mest varit slumpen som gjort att hon vänt sig. Sedan tror jag även att hennes irritation när hon ligger på mage är att hon inte kommer någonstans, eller jo, bakåt kommer hon, men om hon t ex vill ha en leksak som ligger en bit framför henne så kan hon ju inte nå den eftersom hon inte kommer ditåt... och då får man ge henne den så blir hon nöjd ett tag... ett litet tag...

Jag vill ju kunna göra lite annat också här hemma, och tänkte att hon kunde roa sig själv en stund. Jag vill t ex umgås med Tove också nu när hon är hemma från dagis och göra andra hushållsgöromål, eller kanske duscha. Det hinner man knappt när man håller på med Inez den mesta tiden. Dock är vi ju i samma rum som Tove oftast och jag pratar ju med henne och sjunger och läser bok och det mesta som hon vill göra tillsammans med mig, så det går nog egentligen ingen nöd på henne. Hon har ju faktiskt alltid klarat att hitta på saker på egen hand ända sedan hon var bebis. Till skillnad från Inez så kunde hon ligga i timmar i gymmet eller på filten och vara hur nöjd som helst. Nu kan hon sitta och leka med lera eller måla eller titta på film utan att jag behöver vara bredvid hela tiden, och det är ju skönt. Hon är duktig min stora tös. Såklart vill hon också ha mys och gos ibland, och det försöker jag så gott jag kan att ge.

Men detta med att Inez är svårsomnad är väl det stora problemet just nu. Allt annat går bra med henne. Hon är glad när hon får hoppa i knät på oss och äter hur bra som helst, vilket inte Tove gjorde... så de är varandras raka motsatser på många punkter.

Fast jag njuter ändå av att gå hemma och bara vara med mina barn, det roliga tar ändå över kan jag ju säga. Och det var inte så "svårt" som jag hade föreställt mig att ha två barn. Tove har ju tagit det så bra än så länge t ex. Ja. detta är verkligen bra.

En helt annan sak och en glad nyhet: Jag har fått mer jobb! En extra dag, vilket innebär att min nya sysselsättningsgrad nu kommer att vara 80,4 %. En av mina jobbarkompisar ska jobba mindre, så därför fick jag lite mer arbetstid. 80 % tror jag kan vara helt lagom för mig sen när jag börjar jobba. Och det bästa är att jag inte börjar tidigare än kl 8 på dagen, så det blir ju inga supertidiga morgnar för flickorna heller.

Kanske skulle man börja tänka på att ställa Inez i dagiskö förresten... ja, jag är väl så illa tvungen att göra det hehe!

Ha en bra dag!

Kändes lite som det igår kväll när vi just hade kommit hem från några dagars stugvistelse såhär i slutet av Martins semester. För då kom granntjejen Tessa och bjöd in oss på att äta grillat hemma hos dem, och även de andra grannarna var bjudna. Jag hade ju just börjat fundera på vad jag skulle laga till kvällsmat, inget var ju upptaget ur frysen eftersom vi inte varit hemma, och hämtmat ville jag absolut inte ha. Det får vara slut med det på ett tag nu för mina kilon har inte precis rasat i sommar... nej, nu ska det bli nyttigare mat när när vardagen börjar igen.

Vi hade hur som helst en jättetrevlig kväll inne hos våra grannar, verkligen kul att ha så bra kontakt med dem. Barnen lekte hela kvällen, sprang runt runt och hade jättekul. Inez sov en kort stund medan vi åt, så vältajmat så!

Tove har fått en hoppboll och är just nu ute och hoppar på den, det går hur bra som helst. Hon hann dock varken byta om från pyjamasen eller äta frukost... hon sov ända till 11.15 idag. Hon har blivit en riktig sjusovare, men det blir det ju ändring på när det snart är dags för dagis igen. Men kommande vecka tror jag att hon får vara hemma, trots att det är planerat att hon ska vara på det andra dagiset, precis som innan semestern. Men jag har inte bestämt mig än... hon klättrar inte på väggarna i alla fall av att ha varit hemma såhär länge. Det trodde jag att hon skulle göra faktiskt... men hon gillar lugn och ro och att vara hemma och göra saker också, så jag får se hur jag gör på tisdag. Måste hur som helst bestämma mig i morgon för jag får ju ringa besked till dagis så tidigt som möjligt om hon inte kommer. Är det såhär fint väder så är det kanske roligare att vara hemma.

Nej nu får jag fixa lunch eller frukost till min stora skrutta.

Kram på er!