Bröllop, dop och sparkar
Idag har varit en rolig dag må jag säga. I morse kände jag för att åka till kyrkan så jag kollade upp var det skulle vara gudstjänst i församlingen. Det var i Everöds kyrka klockan tio. Så dit körde jag. När jag kom fram läste jag på skylten utanför och det stod att det skulle vara dop också, kul tänkte jag. Eftersom jag vet ett par stycken i Everöd som fått barn den senaste tiden så tänkte jag att det kanske kunde vara någon jag kände som skulle få sitt barn döpt.
Mycket riktigt var det det. Det var kantorn i församlingen som nu är mammaledig, vars barn skulle döpas. Det tyckte jag var kul för jag råkade hamna även på hennes näst minsta barns dop också för några år sedan. Och jag tycker så mycket om denna kantor också, har liksom följt henne genom åren. För när jag bodde i Lönsboda var hon där som praktikant och när jag sedan flyttade till Sönnarslöv och började sjunga i kören, var det hon som var ledare! Jätteroligt att få vara med på hennes barns dop då ju.
När klockorna ringt, började musik att spela och hela familjen med sex barn tågade fram i kyrkan. Kantorn och barnens pappa ställde sig med ryggen mot församligen, ända framme vid altarringen. Och prästen sa att "ja då börjar vi väl vigseln då". Ååååååh, alla blev ju helt paffa! Ingen mer än paret och prästen visste om detta. Så de blev gifta och dottern blev döpt. Och efteråt bjöd de på kaffe i församligshemmet. Jättetrevligt var det! Sen fick jag även reda på att vaktmästaren och hans nya flamma, en som sjunger i kören, har förlovat sig. Är så glad för deras skull, för det är så härligt att det har blivit de!
I eftermiddag har jag och Tove varit ute och gått, ploppat med stenar i bäcken samt tittat efter kossor, men vi såg inga. Sen gick vi hem till farmor och var där en stund innan vi gick hem. Nu är Tove och Martin ute. Grannpojken kom och ringde på och ville leka med Tove och det fick han så gärna.
Ja och så var det sparkarna då... Inatt var första gången som jag kände riktiga sparkar från bebisen i magen. Jag har inte känt dem utanpå magen än trots att jag brukar ligga med händerna på den fall i fall... Men inuti känns det himla mycket. Så snart nog kommer jag ju att känna det utanpå också! Det börjar bli riktigt spännande nu ju. På torsdag ska jag på mitt andra barnmorskebesök, sen kommer det att bli var tredje vecka om jag inte har helt fel för mig. Herregud, snart har halva graviditeten gått. Det har gått snabbare denna gång än förra tycker jag. Men den gången hade jag ju bara mig själv att rå om på dagarna. Nu har jag ju ett litet yrväder också som får tiden att gå fortare.
Nu är det duschdax.
Ha det!
Ultraljudsbilder från vecka 17:
Kvartssamtal
Idag har jag haft baren på jobbet. Låter lite exklusivt kanske, men jag kan försäkra att vi inte säljer några alkoholhaltiga drycker där, bortsett från lättölen då, med hela 2,1 % alkohol i! Annars innebär "baren" att man packar mat till dem som får maten levererad av hemtjänsten samt att man serverar mat i restaurangen dit det kommer folk "utifrån". Det är en rättså "lugn" syssla de flesta gånger, och innebär att man har lite tid över att hjälpa de andra också.
Jag hade samtal med chefen också, det var faktiskt intressant att höra vad hon sa om mig och det kändes bra att prata om hur jag tycker att det är på jobbet också. Det är nog jättebra att ha sådana samtal då och då tycker jag.
Martin är och klipper gräset hos granntanten, det har han gjort ett par gånger i månaden sedan han var tonåring eller så. Han får alltid samma summa pengar av henne - 160 kronor, det har han fått sedan han började klippa åt henne. Hon är lite speciell, ingen mer än Martin och hans mormor får gå in i hennes hus. Eller ja, Martin får stå i farstun men inte mer. Hon är nog lite folkskygg. Men om hon är ute när man går förbi pratar hon gärna med oss. Och säger alltid att Tove är så "näpen" hihi. Ett gammaldags ord det!
I morse när jag körde Tove till dagis sjöng jag en sång om en snögubbe, sedan bytte jag till en annan sång. Då sa hon "Nej mamma, snögubben säger jag!" Haha så jag lydde snällt... och så gillar hon även "Tryggare kan ingen vara", fast hon sjunger "Tygga elvan vara, lilla barnakara, pänan himlapättet". Låter så himla gulligt.
I kväll är det soffläge som gäller och sedan hoppas jag på att få sova länge i morgon bitti då jag ju är ledig. Man kan ju alltid hoppas som sagt... ibland vaknar Tove 6.10, det är lite tidigt när man är ledig tycker jag. Jag ska i alla fall kolla på Idol ikväll, det är ju en del duktiga med i år (också). Jag undrar ibland om jag hade gått vidare ifall jag hade varit med... skulle aldrig våga testa men man funderar ju alltid. Jag tror att allt hade fallit med mina kläder och skor och sådant, har nog inte speciell utstrålning på scen heller. Men sjunga vet jag att jag kan men det verkar ju inte alltid räcka om man ska bli artist. Fast det är inget jag är intresserad av heller att bli, det skulle bara vara kul att bli bedömd av riktiga musiker, sådana som sitter i Idoljuryn. Men men, jag har ju varit med om liknande bedömningar när jag sökte till Gospellinjen och kören Rejoice och kom med på båda ställena... så jag vet ju lite i alla fall hur jag ligger till.
Om jag har dåligt självförtroende? Nej då, det har jag inte. Det är faktiskt bara rena fakta att jag inte tycker att jag har speciellt moderna kläder på mig. Jag hittar i princip aldrig något när jag letar efter nytt. Å andra sidan är jag inte jätteintresserad heller, jag trivs bra i de trasor jag brukar ha.
Men nu börjar det snart bli lite panik med byxor, för magen börjar väl snart växa ordentligt och då måste jag ha gravidbyxor. De jag hade förra graviditeten gick sönder någon vecka efter att Tove fötts så jag måste skaffa nya. Än så länge passar mina vanliga brallor i alla fall, skönt det. Och jag har inte gått upp ett enda kilo än, trots att jag nu är i vecka 20. Det kommer väl.
Nej nu kommer jag inte på mer idag. Det fick bli en novell denna gång.
Kram kram!
Ultraljudet gick bra!
Datumet för förlossningen "spikades" nu till den 17 februari 2009. Så om det går som det gick när jag väntade Tove så lär det väl bli förlossning den 27:e då hahaha!
Inatt drömde jag om bebisen, den hade blå kläder på sig och var väldigt liten tyckte jag. Jag sa varken "han" eller "hon" om den, bara bebisen. Så jag har inte drömt om någon särskilt kön än alltså. Då jag väntade Tove drömde jag om en flicka vid ett par tillfällen. Min svägerska var hundra procent säker på att det var en kille den gången och se hur det gick! Jag ska fråga henne vad hon tror denna gång, bara på kul.
Idag lagade jag maten till skola och dagis på jobbet. Gick hur bra som helst, och detta var första gången som jag är på den "stationen" som jag verkligen kände mig lugn och säker. Jag är så glad för nu är jag inne i det momentet också på jobbet.
Ja förresten hälsenan gick det faktiskt över i igår kväll, kände ingenting när jag la mig. Nu efter en dag på jobbet känner jag av både den och foglossningen igen. Mindre kul. Om jag har tur så är det väl borta till i morgon bitti igen.
Nu kom svärmor.
Hej så länge!
Oj det var längesedan...
Nu är det minsann på tiden att jag skriver ett nytt inlägg, herregud, det var ju flera månader sedan sist.
Var ska jag börja då?
JO! Jag måste ju berätta den glada nyheten att jag är gravid! Tove ska få ett litet syskon i februari. Vi ska på ultraljud idag och det ska bli så spännande. Vi var visserligen på ett ultraljud för två veckor sedan, eftersom jag då var i vecka 18 enligt barnmorskans uträkning. Men... det var jag tydligen inte för bebisen var "för liten" för att vara så gammal. Så vi fick en ny tid idag igen för senast kunde de inte se hur hjärtat såg ut och heller inte njurarna. Pga storleken då alltså. Men det kan de ju säkert se idag. Det ska bli så kul och intressant att se hur mycket bebisen har vuxit på bara två veckor. Säkert en del.
Än så länge har jag inte känt några riktiga sparkar, men visst har jag känt av små små rörelser. Och det är inte konstigt för på ultraljudet rörde sig barnet jättemycket.
För några dagar sedan hade jag en himla värk i mitt bäcken, kanske var det foglossning. Det stämde i alla fall med de kriterier som jag läst om foglossning så det får jag ju anta att det var. Det var svårt att resa sig och gå och sådant, så jag gick nog lite "stappligare" än jag brukar göra. Och vad har det lett till? Jo, att jag har en sablans smärta i min vänstra hälsena nu i stället. Jag börjar nästan gråta om foten hamnar i minsta fel läge, för det gör alltså JÄTTEONT. Som tur är så är jag ledig från jobbet idag, men jag jobbar extra i morgon samt mina ordinarie dagar på onsdag och torsdag. Jag ska försöka göra så gott jag och verkligen jobba alla dessa tre dagar. Kanske "glömmer" kroppen att det gör ont, när man har annat att tänka på på jobbet. Ja, jag ska i alla fall testa hur det känns. Det är ont om folk på jobbet nu också och jag vill inte sabba för de andra som jobbar, genom att stanna hemma. Jag måste i alla fall försöka jobba.
Tove utvecklas i snabb takt... som vanligt. :-) I helgen fick hon en cykelhjälm och cykelsits så hon och Martin har varit ute och cyklat på dagarna när jag har jobbat. Jag frågade var de hade varit och cyklat, då sa hon "bredvid fotbollen", dvs de hade cyklat förbi idrottsplatsen där hon och jag brukar vara och titta på fotboll. Och snart fyller hon två år, min lilla älskling... den 6 oktober. Det är inte klokt så fort allting går... och snart ska hon bli storasyster också. Vi ska såklart ha kalas för henne, och bjuda på mat och tårta. Jag kom på igår att tacos är en utmärkt rätt att bjuda många på! Så det får det bli. Det kommer väl ca 20 personer skulle jag tro. Hehe... hoppas att alla får plats att sitta och äta! Tacos är ju rätt bra på det sättet också att man inte behöver bestick till det. Perfekt. Tårtan ska jag beställa från Sandells i Köinge, de har underbara tårtor!
Detta var inte tänkt att bli en roman men nu blev det ju det ändå... hehe! Hoppas alla läsare har stått ut med att läsa.
Ha det gott!
